Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på Pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om Pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet Pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet Pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet Pedagogisk handledning: ? syftet med Pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för Pedagogisk handledning ? svårigheter vid Pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om Pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för Pedagogisk handledning.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av Pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av Pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av Pedagogisk handledning i någon form.

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville även undersöka om deras handledningsarbete stämmer överens med deras tankar om handledning. Vi ämnade också undersöka om specialpedagogerna ansåg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillräcklig kunskap inom området. I vår litteraturgenomgång har vi belyst följande område inom Pedagogisk handledning: vad handledning är, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lärcirkel. I vår kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger så kom vi fram till att våra respondenter var positiva till Pedagogisk handledning och de ansåg att det stärkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framåt.Nyckelord: Handledning, Pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell Pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

Under utbildningen till specialpedagog väcktes vårt intresse för handledning. Handledning kan användas väl i fortbildningssyfte och är i jämförelse med många andra former av fortbildning hållbar, eftersom den är situationsbaserad och unik för organisationen. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på i hur stor utsträckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte är också att ta reda på vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjälp av enkäter som rektorerna har besvarat.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialPedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i Pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med Pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartläggning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollärare och två av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehållsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrån sex olika koder som har konstruerats från datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartläggning, Flexibel kartläggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartläggningen, Dokumentation i pedagogisk kartläggning, Att följa upp och utvärdera pedagogisk kartläggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartläggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartläggning i förskolan men var noga med att understryka att det är förskolepedagogerna som första i hand är lämpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och är närmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjälp med den pedagogiska kartläggningen.

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Bakgrund. Den svenska förskolan förändras oavbrutet. Barns tidiga lärande uppmärksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltätheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning.